Presskommentarer
- Den dom i HD, som jag tvingat fram, är ett steg framåt vad avser planbeskrivningen. Det krävs ytterligare åtgärder på den lagstiftande nivån. Jag har nämnt dem från första sidan om Detaljplaneringen och framåt.
Detta är hämtat från DN. DEBATT 230405
- “Här följer fyra konkreta förslag som är genomförbara i dag. Förslag som möjliggör uppdelning av (över)stora villor och som innebär nya sätt att arbeta med starkt lokalt fokus, målstyrt och med ett stort inflytande från medborgarna, de lokala experterna.
- 1 Lagändring för ägarlägenheter. I dag krävs minst tre fysiskt angränsande enheter, samt att villor (befintliga bostadsfastigheter) inte får omvandlas till ägarlägenheter. Däremot är det möjligt att riva en villa, och bygga tre ägarlägenheter i stället. Att möjliggöra uppdelning av befintliga villor skulle ge fler bostäder och minska incitamenten för rivningar.
- 2 Kreditgaranti för små bostadsrättsföreningar. Cirka 10 procent av landets bostadsrättsföreningar är små föreningar med sex eller färre bostäder. Svenska banker är restriktiva med utlåning till små föreningar. Detta är huvudskälet till att exploatörer klämmer in tio eller fler smålägenheter i ett projekt. En kreditgaranti eller liknande försäkring skulle förbättra möjligheterna att starta mindre föreningar som bättre passar in i villaområden.
- 3 Uppdatera detaljplaner. Att kommuner kontinuerligt ser över planer, uppdaterar efter samtidens behov och styr mot åtråvärda framtider kan ses som en självklarhet, men så är det inte i dag. Byggrätter behöver inte ökas – möjligen vid enstaka huvudstråk – men fler bostäder kan ändå uppnås genom ändrade bestämmelser om antal byggnader, avstånd mellan byggnader och antal bostäder som tillåts. Passa också på att öka skyddet för villastadens så viktiga grönska, som i dag är helt oskyddad.
- 4 Samverkan mellan kommuner och privatpersoner. Detta har skett förr med stor framgång, exempelvis under egnahemsrörelsen. Det hela bygger på en ”många bäckar små”-princip där privat och småskaligt byggande stimuleras. Underskatta inte potentialen: Villaområden utgör en stor andel av marken i storstadsregionerna. Sett till hela landet utgör småhus drygt två miljoner bostäder, av totalt fem miljoner bostäder. Två miljoner potentiella bostadsbyggare. Är det inte dags att återigen välkomna civilsamhället som en byggande kraft?”
- Karin Kjellson, arkitekt
- Debattinlägget nedan från den 9 mars har följts av ytterligare tre stycken i SvD under mars månad. De har bl.a. berört ett behov av förtätning av villaområden. Jag citerar ur ett av dessa:
- “Stockholms småhusområden bär på en stor potential för Stockholms fortsatta bostadsförsörjning. Ett genomsnittligt villaområde kan ha en täthet om cirka 20–30 personer per hektar. Ett förortsområde som Tensta eller Skärholmen har cirka 200 personer per hektar och den täta stenstaden cirka 800.” (Olle Söderström)
- Han ser fram emot att kunna fördubbla invånarantalet i småhusområdena.
- Ett första steg mot förtätning har varit tillkomsten av Attefallshus. De kan vara på 30 m2 som kan fördelas på två hus som tyvärr minskar grönytan.
- – Bättre och billigare är att tillåta inrättandet av extrabostäder inom enfamiljshusets väggar, nu när många vill bygga om sina gamla källare, som inte längre behöver pannrum och tvättstuga mm.
- – En stor begränsande faktor i villaområden är utrymmet för parkering. De boende i extrabostäderna bör normalt inte ha bil.
- Boendetätheten i förortsområden med hög brottslighet bör sänkas som man gör i Danmark. Husen bör sänkas i våningsantal så att områdena mer liknar trädgårdsstaden.
Hej Sten,
Tack för denna information och för ett viktigt rättsfall! Vi arbetar vidare!
Rådet bevakar frågan och rådets sekreterare var nyligen intervjuad i Dagens Nyheter med anledning av ett ärende i Mälarhöjden där grannar som motsätter sig exploatering med flerfamiljshus hittat en planbeskrivning från 1930-talet som beskriver intentionen med detaljplanen. Tidigare har denna typ av exploatering varit juridiskt svår att stoppa eftersom regleringarna ofta fanns i tomträttsavtalet och inte i själva detaljplanen, och när tomträtterna försvann genom att tomten friköptes försvann även regleringen. Men detta fynd kan innebära en vändning i och med att det visat sig att det finns dokument som tydligt beskriver detaljplanens intention, nämligen fristående enfamiljshus. Varför dessa dokument inte har följt med till stadsbyggnadskontoret utan legat kvar på stadsarkivet vet vi inte.
https://www.dn.se/sverige/grannars-arkivfynd-kan-stoppa-flerbostadshus-pa-villatomt/
Rådet till skydd för Stockholms skönhet
- Detta är inledningen till en artikel i DN den 26 november 2022, alltså ett par veckor innan domen i HD. Tillsammans med domen i HD förklarar den reaktioner i artiklarna ovan.
Om tvåfamiljshus i pressen
- Rubriken nedan är hämtad från en av artiklar i pressen januari 2023. Några påståenden bör förklaras:
- Citat: “Högsta domstolen stoppar tvåfamiljshus.”
- Kommentar: Domen avslår byggloven. Men HD nämner inte begreppet tvåfamiljshus (eller flerfamiljshus), antagligen för att inget av detta finns definierat varken i regelverket eller i domen. Byggloven blir avslagna av både HD och MÖD, men inte för att de är tvåfamiljshus som vore det rätta, utan för att de inte är enbostadshus.
- Citat: “Högre instans, inklusive HD, gör dock klart att när planbeskrivningen talar om enbostadshus ska fristående hus i detaljplanen inte tolkas som att det också går att bygga tvåbostadshus.”
- Kommentar: Domen blir motstridig och ologisk. I punkt 9 skriver HD att “planen ska förstås så att endast enbostadshus och inte tvåbostadshus får uppföras i området”. I punkt 11 påstår HD att enbostadshus även kan vara tvåbostadshus, utan att de ens behöver extra bygglov. HD både förbjuder och samtidigt tillåter tvåbostadshus, helt motstridigt. De aktuella byggloven, som är tvåbostadshus, kunde då ha godkänts enligt PBL, vilket HD tonar ned som tur är.